31 dec. 2013

Sorgens klara blick.



Världen är full av människor som förlorat någon. Plötsligt ser jag ensamma människor lite varstans. Ensamma äldre män och kvinnor som är ute på sina dagliga promenader.

Mest ont i hjärtat gör det när jag tänker på min pappa som nu är ensam. Jag har huset fullt och behöver aldrig känna hans ensamhet.

Jag är glad nu att min familj tog beslutet att flytta tillbaka till vår hemort då för åtta år sen. Jag kan göra skillnad.
Det känns bra mitt i allt.

Sorg.
Det sätter livet på sin spets.
Jag förstår plötsligt att livet har ett slut. Det är så lätt att hålla det ifrån sig men när livet tar slut för någon man älskar blir det alldeleles kristallklart.
Samtidigt som jag känner ett kraftigt behov av att allt ska vara som vanligt snurrar tankar som säger att nu är det dags att ta tag i saker. Parallella tankar som säger totalt olika saker.

Som att jag fått en viktig påminnelse att om jag har saker jag vill göra, uppleva, känna så måste jag ta tag i det nu. Det finns inga garantier för hur länge saker är som nu.
Allt kan ändras vilken sekund som helst.
Ett telefonsamtal och allt är förändrat.
En ögonblinkning.

Livet är inte för evigt.
Det är ett lån på obestämd tid.
Vi vet alla det, men jag tror vi små människor inte orkar ta in det. Inte hela tiden. Vår intelligens klarar inte av den abstrakta tanken och därför bäddar vi in oss i en falsk trygghet där vi känner oss odödliga.

Så får vi brutala uppvaknanden då och då.

Livet är intensivare än någonsin när döden hälsar på.
Vardagens vanor blir extremt värdefulla.
Allt som inte är vardag känns jobbigt och störande.
En vardag som ändå inte riktigt är som förr.


5 kommentarer:

  1. Jeg beklager dit tab. Og forstår dine følelse, dine ord. Jeg mistede begge mine forældre ALT for tidligt, de var bare 52 0g 54 år. Og sådanne tab ryster dig på alle områder. Du skriver det så klart, så fint. Jeg sender dig mange tanker.

    SvaraRadera
  2. Jag är så ledsen för din och din familjs skull... Skickar den här sången till dej som en internetvän skickade till mej när jag var ledsen http://www.youtube.com/watch?v=5BWJSHpKluI

    SvaraRadera
  3. kramar till Er..många varma..!!!

    ~Lycke

    SvaraRadera
  4. Beklagar! Ge er tid att sörja, våga skratta åt minnen mitt i sorgen.

    SvaraRadera
  5. Hade inte gått in till din trevliga blogg sen runt lucia...nu förstår jag att det kommer vara en väldigt sorglig koppling för dig och dina närmaste till den dagen. Många kramar, sorg är allt från vardagsmolande, knivskarp eller en spark i magen. Mest av allt är den genomsyrande. Jag hoppas din kreativitet kommer att ge dig en kanal att bearbeta din enorma förlust.

    SvaraRadera