Vardagshyllning.

Jag uppskattar för tillfället vardagslunken mer än allting annat! Vanlig till synes trist och händelselös vardag utan några åthävor är för mig den optimala lyxen. Det är precis det jag vill ha.
Vardag är något vi alla borde uppskatta mer. Det är kanske lätt att längta efter fest och glam och semesterresor och speciella upplevelser. Det är klart man ska längta efter de stunderna också, men den allra värdefullaste tiden är faktiskt vardagslunken och den har man nog en förmåga att slarva bort lite om man inte passar sig.
Att jag alltid bloggar om de mest händelselösa dagar där inget särskilt hänt är kanske ändå en undermedveten strategi. Mitt lilla sätt att hylla vardagen.

Den här vanliga vardagen har inget särskilt hänt. Men ändå. En dag fylld av små guldkorn.

Jag har plockat in blommor från trädgården. Vardagslyx! Och inte kan jag som de proffsigaste bloggarna välja EN bild för att illustrera skönheten hos dessa blomster. Nä, jag drämmer till med allihopa, eftersom jag har väldigt svårt att VÄLJA. Eller rättare sagt har jag svårt att välja bort. (Tänk om de bilderna som inte får var med blir ledsna. Det går ju inte, så alla får vara med.)

Jag har plockat in temynta, nyponrosor och en fin syrenlila stjälkros. Det blommar för fullt i trädgården fortfarande om man bara tittar efter noga.

Dotterns biologiläxa att lära sig en massa växtnamn och känna igen dem löste vi på ett roligt sätt. De flesta var alldeles vanliga och såna vi har häromkring. Så vi gick ut med listan och försökte hitta alla. Det enda vi gick bet på var smörblomma och en. Det hittade vi inte idag, men hade vi letat lite bättre hade det också gått att finna, det är jag säker på.

 

Vi klistrade fast alla växter på ett stort blad och gjorde en massa lappar och så fick hon lägga lapparna vid rätt växt. Det blev alla rätt. Och jag lärde mig Fibbla. Visste inte att den hette så. (Den gula växten längst upp till vänster. Den som ser lite ut som en mager maskros.)

Pommac har fått sova på nya lapptäcket, ovanpå en svart filt visserligen och jag har sytt två nya örngott som matchade det nya överkastet lite bättre. Båda tygerna ingår i täcket. Det blev fint.

Nu sprakar rummet av värme. Det känns mysigt så här på hösten. Och för första gången har det känts lite kallt i luften. Som att hösten verkligen är på intåg. För även om björkarna bara har gula löv och rönnarna börjat skifta i orange och rött så har temperaturerna varit somriga.
Hösten är välkommen nu. Jag är redo. Mollys säng är redo. Pommac är alltid redo. Fast han kan verka sova.